Hur västerländsk populärpsykologi och självutvecklingsindustri har hijackat österländsk filosofi och andliga traditioner 

Av

Jag vet att jag inte är den enda som reagerat på Ola i Love Is Blind. Han pratar mycket om healing, energi och att ‘jobba med sig själv’. Ändå ser vi honom gång på gång sätta sitt eget mående i fokus, utan att reflektera över hur hans beteende påverkar andra. Och jag vill vara tydlig med att det inte handlar om att man inte får prioritera sitt välmående. Utan det jag menar är när självinsikt bara används för att rättfärdiga sitt eget perspektiv, utan att ta ansvar för sin påverkan på andra, då har något i ”läran”/kunskapen gått förlorat. Han är ett praktexempel på hur självutveckling kan bli självupptagenhet.

Och det här är större än bara Ola. Det speglar en bredare trend i hur vi ofta närmar oss mindfulness och självutveckling idag. Vi pratar mycket om att ‘hitta inre frid’ men vad är den värd om vi inte blir bättre i våra relationer?

Inom många österländska filosofier och andliga traditioner har inre utveckling aldrig varit något isolerat. I buddhismen är mindfulness en del av en väg som handlar om att minska lidande,inte bara sitt eget, utan andras. Inom hinduismen finns seva, idén om osjälviskt tjänande. Taoismen betonar harmoni med helheten snarare än individuell framgång. Konfucianismen lyfter ren som står för medmänsklighet som grund för ett gott liv. Och i islam handlar tazkiyah al nafs (själens rening) inte bara om att rena sig själv, utan också om att handla rättvist och ta ansvar i gemenskapen.

I väst har vi klippt bort allt detta och behållit bara den del som passar vår individualism och prestationsinriktade samhälle. Vi vill ha mindfulness, men utan etik. Vi vill ha inre frid, men utan ansvar. Vi vill ha andlighet, men utan att behöva förändras. Och när vi plockar ut bara de delar som handlar om vår egen sinnesro och självförbättring, missar vi poängen.

En av mina lärare sa en gång till mig att självinsikt betyder ingenting om den inte leder till förändring. Healing är inte att sitta på en meditationskudde eller en bönematta och intala sig att man jobbar med sig själv. Det handlar om att se sig själv utan försköning och framför allt att se hur ens beteende påverkar andra.

Anuaar Athahb
Maarifa.se

Lämna en kommentar

Designa en webbplats som denna med WordPress.com
Kom igång