Vad händer i människans hjärta när livet pressar oss som hårdast? Dagens andakt i Sveriges Radio P1 har titeln “Resan i nattens djup” och rör sig mellan sårbarhet och styrka, profetens himmelsfärd och vår egen kamp. Kan man vara både trött och modig? Sörjande, arg och hoppfull samtidigt? Jag tror det. Jag skrev andakten för att förstå varför orättvisa gör ont och varför jag tror att det är det heliga i oss som protesterar när vi känner mycket för något som inte står helt rätt till. Hoppas du vill lyssna! Länk finns nedan 🌸 ur andakten: ”Gud sägre i Koranen (94:5-6) “Med svårighet kommer lättnad.” Gud lovar oss inte om att allt ordnar sig imorgon. Min tolkning är att… i det svåra finns också något gott. Mitt i allt som skaver bor fortfarande Guds andning, dem relationer som bär, skratt som överraskar, en solstrimma genom fönstret när man trodde att allt var grått. Jag behöver den påminnelsen. Jag tror att vi alla behöver den. För sanningen är att jag också känner mig trött ibland, lite rädd inför utvecklingen i världen och samhället. Rädd för att det mänskliga ska få mindre plats. Men samtidigt… känner jag också en styrka. En riktning. Det är som om att Gud lägger en hand i ryggen och viskar “fortsätt. För det heliga i människor lever ännu. Märk det. Värna det. Och tillåt dig själv att vara i den heligheten. När hjärtat får vara levande, fortsätter du också att vara det.” Det som gör ont i oss… är också ett tecken på att vi fortfarande bryr oss. Att hjärtat inte blivit hårt. Att vi fortfarande vill något mer än bara överleva. Det är livets protest mot allt som försöker krympa oss.”
Länk: https://www.sverigesradio.se/avsnitt/resan-i-nattens-djup-anuaar-athahb
Musik av Mohammed Esfahani.